Äpplen

För att det är gott

Äppelförening

 

Är ni intresserad av att starta än äppelförening i exempelvis byggdegärdsföreningens regi?

Här finns ett förslag till aktiviteter.

Äppelcider

Äppelcider är en fantastiskt god dryck som man kan framställa helt själv. Det man behöver är must, jäst, kärl och tålamod. 

Nedan används beteckningen SG, t.ex SG 1014. Detta värde mäts fram av en hydrometer som man sänker ner i musten och avläser en skala för att få fram värdet SG=Specific Gravity.

För att göra äppelcider gör man följande

Skörd

Skörden gör man på sensommaren eller hösten när äpplena är mogna. Mogna äpplen har bruna kärnor. Omogna äpplen ger dålig cider. Använd inte fallfrukt. Fula äpplen är inga problem men låt inga dåliga äpplen följa med.

"Sötning"/lagring

Lagra äpplena i träembalage eller plast i 7 till 10 dagar. Lagringen gör så att äpplena blir lättare att krossa och ökar sockerhalten i musten.

Rengöring

Innan äpplena krossas ska dom rengöras så att löv, smuts och bakterier försvinner.

Ta bort eventuell dålig frukt. Skär bort eventuella bruna fläckar, dela på frukten och ta bort roten (ej kärnhuset).

Rengöring sker förslagsvis i en balja utomhus med en trädgårdsslang tillgänglig.

Krossa

Riv, mal eller krossa äpplena innan du pressar ut musten för att få mest möjliga utbyta av äpplena, Ju finare massa desto större utbyte must.

Förslagsvis använder man en fruktkross för att göra äppelmassan men en hushållsmaskin fungerar också om man har mycket tid och inte har tillgång till en fruktkross.

Pressa

Använd helst en fruktpress eller hydropress när du pressar äpplena.

Med den normala fruktpressen så krävs det en del muskelkraft att pressa äpplena. Med hydropressen går det enklare då du endast behöver fylla pressen och koppla till vattenslangen för att pressa äpplena.

Blanda

Olika typer av äpplen blandas för att få en väl balanserad cider. Tyvärr har man ju inte alltid möjligheten att blanda hur som helst så man får ta vad man har och göra det bästa av det. Skriv upp hur du gjorde så du vet när du fått till den bästa blandningen med det du har. Det går säkert att byta till sig andra äppelsorter av grannarna.

Testa

Det är viktigt att veta socker och syranivåerna på den färska musten om man vill veta den slutliga alkohol. Sockret kommer att omvandlas till alkohol under jäsningen och att veta mängden socker ger en fingervisning om alkoholstyrkan på den färdiga cidern. För att få en högre alkoholhalt kan man tillsätta socker eller honung.

Allteftersom jäsningen fortskrider bör syranivån sjunka om inte cidern har blivit förorenad. Att kontrollera med ex.vis en ph-mätareeller annan utrustning kan vara bra så man vet om man får cider eller vinäger :). Kontrollera före och efter jäsningen och skriv ner.

En lämplig syranivå på musten är mellan 3.2 - 3.8. Om ph-värdet är för högt kan man använda äppelsyra, citronsyra eller vinsyra för att få ner ph-värdet. Om ph-värdet är för lågt kan man använda utfälld krita eller ännu bättre kaliumkarbonat.

Jäsning

När äpplena är pressade och du fått ut musten så är det dags för jäsning. Hädanefter kommer tekniken som du använder att avgöra vilken typ av cider det blir. Torr, halvtorr, halvsöt eller söt.

Använd gärna ciderjäst eller champagnegäst när ni gör cider.Vid jäsning omvandlas socker till alkohol och koldioxid.

Se till att de kärl ni använder för jäsning är rena och sterila. Använder ni steriliseringsvätska så se till att skölja ut riktigt noggrant så det inte finns några sår kvar. Använd aldrig kärl som luktar illa.

För att inte få några ovälkommen jäst (vildjäst) kan man tillsätta vinsvavla som finns att köpa i de flesta essensbutiker.

(Man kan även använda sig bara av vildjästen men det är ingen 100%:ig metod.)

När man tagit död på vildjästen så tillsätter man den jäst man valt och rör om lite så den blandar sig med musten. Sätt en bit bomull i öppningen och ställ kärlet i ex.vis köket på en tidning. Efter en dag eller två bör jäsningen ha satt igång ganska effektivt så det till och med kan rinna över (därav tidningen). Detta håller på ett par dagar innan det lugnar ner sig. När det lugnat ner sig rengör du öppningen med fuktad bomull och sätter dit ett jäsningslock (vattenlås) som tillåter koldioxiden att försvinna ur kärlet och hindrar luften från att komma in. Fyll på med vatten för att ersätta försvunnen must ungefär så du har 2-3 cm till basen på locket.

Lämna kärlet i köket eller annat rum som har en temperatur på 15-21 grader. Vill du ha färdigt cidern tidigt så använd dig av den högre temperaturen. Försök att undvika större temperaturväxlingar då erfarenheten säger att cidern blir bäst med en jämn temperatur.Jäsningen kommer att fortsätta tills endera sockret är slut eller alkoholhalten nått maxnivån för jästen.

Att jäsa färdigt kan ta allt från ett par veckor till några månader beroende på mängden socker och temperaturen.

När jäsningen är nästan klar (bubblor går väldigt långsamt genom jäslocket)är det dags att flytta cidern till ett nytt kärl. Detta görs för att få bort bottensatsen och få en klarare cider.

Lägga till socker

Detta är valfritt. att lägga till socker kommer att öka alkoholstyrkan och är användbart om orginalmusten inte var så söt från början. lägg till ungefär 200 g socker/5 liter must. Blanda socker med en liten mängd vatten och värm försiktigt upp det till en sirap och blanda (den nedkylda) sirapen i musten. Detta kommer att öka alkoholstyrkan med ungefär 2,5 volymprocentenheter. Tanken med detta är inte att öka alkoholstyrkan till max utan att få en cider med lagom styrka och bra kvalitet. Du kan naturligtvis laborera med högre sockerhalter men tänk på att jästen har en maxstyrka den klarar av och jäsningen kommer att pågå under en längre tid.

Jäsning 2

Efter att du blandat i sockerlagen så fyller du upp kärlet med kallt vatten till ungefär 2cm under botten på öppningen. Placera igen kärlet på en plats där temperaturen ligger mellan 15-21 grader. Ju varmare desto snabbare färdigt. Jäsningen kommer nu att ta fart igen fast inte lika häftigt som tidigare.

När jäsningen nästan är färdig är det dags att buteljera cidern och göra en kolsyrejäsning.

Kolsyrejäsning

Buteljera cidern och lagra den med korken snett nedåt. Snurra flaskan ett halvt varv dagligen i ungefär en vecka så att jästen samlas i flaskhalsen. Stoppa sedan ner flaskhalsen i en blandning av salt och krossad is för att frysa jästpluggen som då kan tas bort. Flaskan toppas sedan upp med vatten eller cider

Torr cider

För att göra torr cider addera knappt 2 teskedar sockerlag per liter, skaka om i en minut så att sockret blir jämnt fördelat och buteljera. Se till att du lämnar 2-3 cm utrymme till kapsylen. Lagra på en kall mörk plats. Cidern bör vara klar efter ca 3 månader eller tidigare.

Medelsöt cider

Samma som för torr cider men addera sockerlag till SG 1014 (se inledning angående SG). Se till att sockret fördelas jämnt genom att skaka ciderkärlet eller till och med lämna det över natten innan du buteljerar det. Beroende på den höga koncentrationen av socker så kommer kolsyrejäsningen att gå snabbare för medelsöt cider jämfört med torr cider men räkna fortfarande med ett par månader.

Söt cider

Samma som ovan men blanda till ca SG 1018.

Varning

Det är inte lämpligt att lagra cidern mycket längre än 6 till 9 månader om inte flaskorna är tjocka och riktigt starka pga. sprängningsrisken.

Slutord

Hoppas att ni lyckas få fram välsmakande cider. Detta är en enkel genomgång, det finns en hel del mer att veta om cidertillverkning. Källor till denna sida är "Real Cidermaking on a small scale av Michael Pooley & John Lomax" och "Cider av Annie Proulx & Lew Nichols" . Köp gärna dessa böcker, där finns en hel del matnyttigt.